Det måste finnas utbildningsalternativ för alla.
Under årens lopp har de kortare, och utpräglat praktiska utbildningarna så småningom försvunnit, och omvandlats till treåriga gymnasieutbildningar.
Tanken med en gymnasieskola för alla är god. Och upplägget är ambitiöst. Vi har mångsidiga treåriga utbildning inom många områden. Utbildningarna har gedigen både teoretisk och praktisk grund. Väljer man att satsa extra kan man också läsa högskoleförberedande kurser i kärnämnena. Allt dethär är bra. Men det passar inte alla!
Grundtanken bakom vår yrkesutbildning måste vara att alla ska ha samma möjligheter att skaffa sig en utbildning. Som det nu är har inte alla det, för alla är inte lika. För väldigt många är en treårig gymnasieutbildning bra. Men för en stor grupp ungdomar är en treårig teoribaserad utbildning jättemycket för mycket! Det betyder inte att ungdomarna är lata, omotiverade eller inte vill jobba. Det mest troliga är att de vill både plugga och jobba. Och då måste vi ge dem en möjlighet till det!
Naturligtvis har man mångsidigare möjligheter i yrkeslivet om man utbildar sig till ex både fordonstekniker och chaufför. Men det är helt möjligt att försörja sig enbart som yrkeschaufför. En sån utbildning måste kunna erbjudas våra ungdomar. Och på samma villkor som andra ungdomsutbildningar, dvs gratis.
Och vart försvann Husmodersskolan, utbildning till läkarsekreterare, försäljare, anstaltsbiträde, lantbruksavbytare, familjedagvårdare...? Jag vet att en del utbildningar dyker upp som vuxenutbildningar eller kurser ibland. Men jag tycker att vi behöver kunna erbjuda våra skolungdomar en gedigen utbildning genast efter grundskolan, och en realistisk möjlighet att få jobb i framtiden.
Förutom gymnasieskolan behöver vi också en enbart yrkesutbildande enhet. Vi behöver motiverade och välutbildade ungdomar på arbetsmarknaden!
Enligt min uppriktiga mening begriper jag överhuvudtaget inte varför Ålands yrkesskola i den form den drevs medan jag själv var elev där skrotades som utbildningsform. På den tiden gick det visserligen inte att parallellplugga in en gymnasiekompetens men vad gjorde väl det? De – vi – som gick där hade nog i allmänhet inte en önskan om att direkt efter Yrkes fortsätta på en högre utbildning. Folk gick där för att lära sig ett yrke, i akt och mening att börja jobba.
SvaraRaderaVad som saknades, och fortfarande saknas, är en fristående enhet för att göra det möjligt att frikopplat från en enskild läroinrättning kunna läsa in den individuella kompetens man kan behöva för att börja studera på högskola. Alltså ett åländskt Komvux, med möjlighet att förutom i de s.k. kärnämnena även plugga in gymnasiekurserna i kemi, fysik, biologi, historia, samhällskunskap osv på mer komprimerad tid än i den vanliga skolan.
Ett sånt alternativ skulle gynna såväl unga som gamla och jag kan inte annat tro än att det skulle leda till en generell kompetenshöjning i hela landskapet.
Snygg bloggsida!
SvaraRaderaBra inlägg!
Lycka till framöver.
Micke
Jag håller med dig Nina! Jag är också övertygad om att ett aftonläroverk (komvux) skulle behövas på Åland för att göra det möjligt för många fler att få en ny utbildning, eller kompetenshöja inom den gamla. Som samhället ser ut idag är det ganska få som får bli "vid sin läst" hela livet, och då måste utbildningsväsendet följa med utvecklingen i samhället.
SvaraRaderaDe flesta människor utvecklas också under livets gång, och både lust och förmåga till vidare studier kan ändra.